Sofia E, leg psykolog, sofia@psykologgoteborg.com
Sofia E, leg psykolog, sofia@psykologgoteborg.com
ATT MÄRKA att någon man står nära förändras kan väcka både oro och maktlöshet. Kanske verkar din partner, vän eller familjemedlem mer nedstämd, avlägsen eller orkeslös än vanligt. Det är inte alltid lätt att veta hur man bör agera – men som närstående kan du spela en viktig roll i att bryta isolering, uppmuntra till hjälp och visa att personen inte är ensam.
Vad innebär depression?
Depression är inte bara en dålig dag eller en tillfällig svacka. Det är ett tillstånd som påverkar både kropp och själ – känslor, tankar, sömn, energi och förmåga att känna glädje. Det kan smyga sig på långsamt eller slå till plötsligt. Ofta präglas vardagen av ihållande nedstämdhet, trötthet och en känsla av hopplöshet. Tillståndet kräver ofta professionell behandling, men också omtanke från människor i personens omgivning.
Tecken att vara uppmärksam på
Om någon du bryr dig om börjar dra sig undan, slutar svara i telefon eller inte längre verkar ha glädje i sådant de tidigare uppskattade, kan det vara signaler på att något inte står rätt till. Förändrat sömnmönster, irritation, plötslig viktförändring eller att personen verkar ha svårt att ta sig an vardagens måsten kan också vara tecken. Det är inte säkert att personen själv sätter ord på vad som sker – därför är din lyhördhet värdefull.
Så kan du stötta – utan att ha alla svar
Du behöver inte vara expert eller ha en lösning. Det viktiga är att visa att du ser personen. En enkel fråga som ”hur har du det egentligen?” kan öppna ett samtal. Att lyssna, utan att komma med snabba råd, är ofta mer hjälpsamt än man tror. Försök att bekräfta snarare än att avfärda känslor. Även om du inte förstår exakt hur det känns, kan du säga: ”Det låter som att det är väldigt tungt just nu – vill du berätta mer?”
Praktisk närvaro kan vara avgörande
För den som mår dåligt kan små vardagliga uppgifter kännas oöverstigliga. Här kan din hjälp göra skillnad. Du kan till exempel erbjuda dig att boka tid hos vårdcentralen, följa med till ett första samtal hos en terapeut eller hjälpa till med hushållssysslor. Att finnas till hands, även i tystnad, skapar trygghet och visar att personen inte behöver bära allt själv.
Var finns hjälp att få?
Det finns flera vägar till stöd. Ett första steg kan vara att kontakta en vårdcentral, där det ofta finns tillgång till psykolog eller möjlighet att få remiss till specialist. Unga personer kan vända sig till ungdomsmottagningar eller kuratorer i skolan. På psykologgoteborg.com kan du komma i kontakt med legitimerade psykologer och psykoterapeuter som är vana att hjälpa människor ur depression.
Din omtanke kan bli en vändpunkt
Att vara nära någon med depression innebär att du också påverkas – men du behöver inte bära ansvaret ensam. Ditt stöd kan däremot vara avgörande för att personen vågar ta första steget mot att må bättre. Visa att du finns där, även när orden är få. Det räcker långt att vara någon som orkar stanna kvar.
Forskning om närstående och depression
Närstående till personer med depression löper en avsevärt högre risk att själva drabbas av psykisk ohälsa, särskilt i form av stress, ångest och depression. Flera studier visar att detta gäller särskilt personer i vårdande roller, som partners eller familjemedlemmar. Brist på socialt stöd och hög grad av ansvar bidrar starkt till den psykologiska belastningen (Chang et al., 2020; Johannessen & Berntsen, 2021). Enligt en översikt av Pinquart och Sörensen (2003) rapporterar upp till 20 % av närstående till personer med depression kliniskt signifikanta depressiva symtom – en andel som är dubbelt så hög som i befolkningen i stort.
Social isolering, ekonomisk belastning och avsaknad av samhälleligt stöd är ytterligare faktorer som påverkar närståendes välbefinnande negativt (Johannessen & Berntsen, 2021; Qiu et al., 2021). Samtidigt finns evidens för att socialt stöd fungerar som en skyddsfaktor och kan mildra negativa effekter. Tidig insats, tillgång till samtalsstöd och avlastning för närstående rekommenderas därför som förebyggande insatser.
Forskningen betonar vikten av att inkludera närstående i behandlingsinsatser, inte bara för den drabbades skull utan också för att skydda de anhörigas hälsa och livskvalitet (Chang et al., 2020).
Referenser
Chang, E. C., Yu, E. A., & Hirsch, J. K. (2020). Social support and depression among family caregivers: A meta-analytic review. *Journal of Health Psychology, 25*(7), 869–879.
Johannessen, A., & Berntsen, G. R. (2021). Mental health challenges for family caregivers of persons with depression: A scoping review. *BMC Psychiatry, 21*(1), 356.
Pinquart, M., & Sörensen, S. (2003). Differences between caregivers and noncaregivers in psychological health and physical health: A meta-analysis. *Psychology and Aging, 18*(2), 250–267. [https://doi.org/10.1037/0882-7974.18.2.250]
Qiu, J., Shen, B., Zhao, M., Wang, Z., Xie, B., & Xu, Y. (2021). A nationwide survey of psychological distress among Chinese people in the COVID-19 epidemic: Implications for policy and practice. *General Psychiatry, 34*(2), e100213.
ATT MÄRKA att någon man står nära förändras kan väcka både oro och maktlöshet. Kanske verkar din partner, vän eller familjemedlem mer nedstämd, avlägsen eller orkeslös än vanligt. Det är inte alltid lätt att veta hur man bör agera – men som närstående kan du spela en viktig roll i att bryta isolering, uppmuntra till hjälp och visa att personen inte är ensam.
Vad innebär depression?
Depression är inte bara en dålig dag eller en tillfällig svacka. Det är ett tillstånd som påverkar både kropp och själ – känslor, tankar, sömn, energi och förmåga att känna glädje. Det kan smyga sig på långsamt eller slå till plötsligt. Ofta präglas vardagen av ihållande nedstämdhet, trötthet och en känsla av hopplöshet. Tillståndet kräver ofta professionell behandling, men också omtanke från människor i personens omgivning.
Tecken att vara uppmärksam på
Om någon du bryr dig om börjar dra sig undan, slutar svara i telefon eller inte längre verkar ha glädje i sådant de tidigare uppskattade, kan det vara signaler på att något inte står rätt till. Förändrat sömnmönster, irritation, plötslig viktförändring eller att personen verkar ha svårt att ta sig an vardagens måsten kan också vara tecken. Det är inte säkert att personen själv sätter ord på vad som sker – därför är din lyhördhet värdefull.
Så kan du stötta – utan att ha alla svar
Du behöver inte vara expert eller ha en lösning. Det viktiga är att visa att du ser personen. En enkel fråga som ”hur har du det egentligen?” kan öppna ett samtal. Att lyssna, utan att komma med snabba råd, är ofta mer hjälpsamt än man tror. Försök att bekräfta snarare än att avfärda känslor. Även om du inte förstår exakt hur det känns, kan du säga: ”Det låter som att det är väldigt tungt just nu – vill du berätta mer?”
Praktisk närvaro kan vara avgörande
För den som mår dåligt kan små vardagliga uppgifter kännas oöverstigliga. Här kan din hjälp göra skillnad. Du kan till exempel erbjuda dig att boka tid hos vårdcentralen, följa med till ett första samtal hos en terapeut eller hjälpa till med hushållssysslor. Att finnas till hands, även i tystnad, skapar trygghet och visar att personen inte behöver bära allt själv.
Var finns hjälp att få?
Det finns flera vägar till stöd. Ett första steg kan vara att kontakta en vårdcentral, där det ofta finns tillgång till psykolog eller möjlighet att få remiss till specialist. Unga personer kan vända sig till ungdomsmottagningar eller kuratorer i skolan. På psykologgoteborg.com kan du komma i kontakt med legitimerade psykologer och psykoterapeuter som är vana att hjälpa människor ur depression.
Din omtanke kan bli en vändpunkt
Att vara nära någon med depression innebär att du också påverkas – men du behöver inte bära ansvaret ensam. Ditt stöd kan däremot vara avgörande för att personen vågar ta första steget mot att må bättre. Visa att du finns där, även när orden är få. Det räcker långt att vara någon som orkar stanna kvar.
Forskning om närstående och depression
Närstående till personer med depression löper en avsevärt högre risk att själva drabbas av psykisk ohälsa, särskilt i form av stress, ångest och depression. Flera studier visar att detta gäller särskilt personer i vårdande roller, som partners eller familjemedlemmar. Brist på socialt stöd och hög grad av ansvar bidrar starkt till den psykologiska belastningen (Chang et al., 2020; Johannessen & Berntsen, 2021). Enligt en översikt av Pinquart och Sörensen (2003) rapporterar upp till 20 % av närstående till personer med depression kliniskt signifikanta depressiva symtom – en andel som är dubbelt så hög som i befolkningen i stort.
Social isolering, ekonomisk belastning och avsaknad av samhälleligt stöd är ytterligare faktorer som påverkar närståendes välbefinnande negativt (Johannessen & Berntsen, 2021; Qiu et al., 2021). Samtidigt finns evidens för att socialt stöd fungerar som en skyddsfaktor och kan mildra negativa effekter. Tidig insats, tillgång till samtalsstöd och avlastning för närstående rekommenderas därför som förebyggande insatser.
Forskningen betonar vikten av att inkludera närstående i behandlingsinsatser, inte bara för den drabbades skull utan också för att skydda de anhörigas hälsa och livskvalitet (Chang et al., 2020).
Chang, E. C., Yu, E. A., & Hirsch, J. K. (2020). Social support and depression among family caregivers: A meta-analytic review. *Journal of Health Psychology, 25*(7), 869–879.
Johannessen, A., & Berntsen, G. R. (2021). Mental health challenges for family caregivers of persons with depression: A scoping review. *BMC Psychiatry, 21*(1), 356.
Pinquart, M., & Sörensen, S. (2003). Differences between caregivers and noncaregivers in psychological health and physical health: A meta-analysis. *Psychology and Aging, 18*(2), 250–267. [https://doi.org/10.1037/0882-7974.18.2.250]
Qiu, J., Shen, B., Zhao, M., Wang, Z., Xie, B., & Xu, Y. (2021). A nationwide survey of psychological distress among Chinese people in the COVID-19 epidemic: Implications for policy and practice. *General Psychiatry, 34*(2), e100213.
